0. Please read this first

How do you begin writing about something that is to be a journey? I suppose like you would in any good scientific paper, by stating a purpose.

The purpose of this blog is to write down my story since having been diagnosed with a cerebral (brain) tumour on January 31, 2007. I won’t deny there is a considerable therapeutic aspect and something for me to work on during my sleepless nights.

Additionally, if this journey can get at least one of you to think about what is quality time in your life, I personally feel this project will have served an even greater purpose.

Those of you who are interested are welcome to take part in this journey, whether you know me or not. However, there is one catch: Unless you have already done so (including told those who need to know) I would like you to make up your mind about organ donation. For more information, click here. I can understand this is a touchy subject for some, but at this moment I really don’t care. Unless you are willing to say “no” to an organ when you or a member of your family needs one, I believe it’s the least we can do.

Heaven or Hell? [2]

If you live in SWEDEN you can fill in a form on-line by clicking here. If you live in another country you may need to check the Internet or call your local council to find out how to register.

/Maria

P.S. I’m not sure if my organs are of interest to recipients as a result of recent events. However, researchers are (preferably posthumously) welcome to my brain and/or whatever else that may contribute to new scientific endeavours.

February 21, 2007

Advertisements

4 Comments»

  skablifrisk wrote @

UNITED KINGDOM
Here’s a kick start: If you live in the UK you may register on http://www.uktransplant.org.uk

  Linda N wrote @

Hej!
Tack för att jag får ta del av din blogg, det uppskattar jag verkligen. Du talar om tacksamhet till det man möter i form av svårigheter i livet och det skulle väl möjligen vara att man blir starkare, mer fylld av medkänsla och mer lyhörd för det enkla i livet, vilket är en klen tröst när man är mitt i tråkigheterna. Ord blir så lätt pretantiösa eller platta i sådana här sammanhang men du har verkligen fått något att bita i – så hugg tag och håll kvar!!!
Kram Linda

  Johanna Syrtén wrote @

Fantastiskt fint att få ta del av det du skriver! Fortsätt med det, jag tror också på ordets helande kraft…
Kramar från Johanna

  elwira wrote @

När jag läser ditt mail så inser jag verkligen hur skört livet är och man ska verkligen vara tacksam för varje dag. Jag tycker du är så otroligt stark som delar med dig av hela ditt liv för dina närmaste. Men jag förstår att det måste kännas som en lättnad att få prata av sig när du kanske ligger vaken på nätterna och tänker och grubblar. Man får så mycket att tänka på när någon i ens närhet blir sjuk av något slag. Alla vardagliga svårigheter jag möter känns så bagatell messiga i jämförelsevis med dig och din familj. Men jag vet att du kommer att bli frisk och vi ska tänka och be för dig och din familj. Många kramar ifrån Elwira med familj


Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out / Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out / Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out / Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out / Change )

Connecting to %s